Objektivt sett

Här får du ibland se hela bilden, men stundtals oxå läsa mellan raderna:)

Ingen brand utan eld

Prometheus sägs ha stulit elden från gudarna och gett den till människorna. Vad jag kan förstå så distribuerade Ivar Kreuger den, åtminstone för en tid. George Eastman bistod väl möjligtvis med att se till att den blev fångad på film. Den något märkliga kopplingen mellan Eastman och Kreuger består väl främst i att jag en gång råkade läsa Eastmans nekrolog vid ett besök på tändsticksmuseet i Jönköping. Av någon anledning har jag inte glömt den, och se där; nu kom det minnet ganska väl till pass.

Den återfanns något längre ner på den sida av JönköpingsPosten som delgav den för staden måhända sorgliga nyheten om Kreugers bortgång. De båda dog med endast ett par dagars mellanrum, båda två av självmord. Prometheus och Kreuger lekte väl möjligtvis med elden i någon form. Prometheus befriades enligt legenden av Herkules, de båda andra hade inte samma tur, trots att de på sätt och vis ändå uträttade storverk, dock utan Herkules hjälp.

Hur en stackars fattig flicka i Odense fick tag i svavelstickorna förtäljer dock inte historien... 

Elden är vacker att se på. Jag kan sitta vid en lägereld i timmar och njuta, både av värmen den ger och skådespelet den bjuder på. En av mänsklighetens främsta bundsförvanter, men trots de många åren i mänsklighetens tjänst inget en bör lämna obevakad, ens för ett ögonblick. En brand är något helt annat... Elden är glupsk och hungern är förtärande. Den här elden fångades dock - Om än bara på bild:)



Postat 2020-06-23 00:18 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Ledighet i bregottfabriken

Till en ihållande ton från bromsskivan på höger bakhjul rullade jag iväg mot de skogsklädda höjderna väster om Åsenhöga. Inga större förhoppningar alltså, om att kunna krypköra sig fram längs vägarna och lyckas smyga sig på några av de lodjur som skådas relativt frekvent i de trakterna. (Där den stora småländska skogsbranden rasade förra sommaren)

Ett par fridfulla övernattningsplatser för den vildmarkssugne resenären i husvagn, tält eller husbil markerades noggrant i mobilen. Men av djurlivet märktes inte mycket. Dock förvarnades det ju i god tid om min stundande ankomst med ett missbelåtet gnisslande från bilens bakre regioner.

Så till dagens fototillfällen: Ett undflyende rådjur, fångad mitt i språnget mellan ett par av skogens stammar, dessvärre blev resultatet ganska skralt, och inte mycket att visa upp. Några svanar som fridfullt seglade, alternativt paddlade fram på Södra Vallsjöns vatten strax nedanför ett par solbelysta klipphällar. Dessa vinddrivna existenser befann sig dock på andra sidan sjön och jag fann det inte mödan värt att montera upp 1500 mm-objektivet just där och just då. En av de tidigare nämnda övernattningsplatserna låg strax bredvid, och förmånen att få välja rätt ljus för fototillfället är glädjande och något jag ser fram emot:) Ett par rovfåglar lekte tafatt mellan gran och talltoppar. Ljus undersida... Kunde det kanske vara fiskgjusar? Den som väntar på något gott:)

En bild som möjligtvis är värd att presentera på fotosidan. Magert resultat i Bregottfabriken:)

  



Postat 2020-06-14 20:56 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

"Seagull carry me, over land and sea"

Jag är inte någon ornitolog, men...

Så kan det kanske låta i vissa kretsar. Och visst kan det väl vara lite tröttsamt att lyssna på eller läsa om för den oinvigde. Det kan väl kanske vara kul att veta vad det är som rör sig i ens omgivningar - Om man råkar ha det som specialintresse, men alla har ju inte det:) En del är fullständigt ointresserade, andra mer måttfulla.

Jag är helt säker på att dessa bilder inte utgör idolporträtt av Flamingokvintetten. Jag är ganska säker på att det inte heller rör sig om varken gråtrut eller någon form av skräntärna; som jag trodde först:)

Jag misstänker att här ligger en alldeles äkta fiskmås begravd... (Larus Canus) En kan ju kanske inte älska dem för deras skönsång; men nog är de ganska vackra att skåda när de ömsom glider fram och emellanåt dansar omkring. Allt enligt termikens lagar och vindar, och skevar...

Att vissa individer stundom skitar ner och väsnas kan man väl stå ut med. Var istället glad att inte kor kan flyga, utom möjligtvis kon över Sarek då förstås...



Postat 2020-06-01 09:23 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera