Objektivt sett
Bondeoffer - Ett hemskt uttryck
Funderar ibland på vad som kan locka en att plocka fram kameran. För det mesta fungerar det ganska bra, kreativiteten flödar och strömmar likt vattnet i en spralligt brusande liten å:) Emellanåt är det fullständigt bottenfruset eller bara en torrt rasslande grusbädd, dock inte så ofta; tack och lov.
Gillar macro, men har egentligen bara canons standardobjektiv 18-55 att tillgå, ett hyfsat allroundalternativ men det känns ju oxå en aning begränsande emellanåt.
Fick för mig att shackpjäser kunde vara ett kul macromotiv. Funderade i de tankegångarna och kopplade i flera steg fram till en bildsvit som kunde kännas som ett par intressanta utmaningar. Lite macro, lite Queens gambit, lite Julian Wasser, lite mörker, lite ljus, en gnutta tur... Förmodligen får jag väl tacka den fantastiska skyddsängel som återfinns antingen i bokhyllan eller (förhoppningsvis) åtminstone imaginärt på min ena skuldra - De gånger hon inte smått uppgivet och snyftande sitter i telefonkö till någon duglig psykiater förstås.
Tur att hon gillar schack och att hon faktiskt är på min sida. "Det passar ju bäst så..." För att citera en annan känd schackspelare;)
Lustigt nog finns inte mycket information om Julian Wasser på Wikipedia. Eve Babitz och Marcel Duchamp däremot, inga problem. Kanske är det motivet, konsten som är viktig, och fotografen enbart reducerad till en anonym betraktare?
Där ser en så sorgligt förbisedda fotografer kan vara som yrkesgrupp. Vi får nog jobba på att lösa det. Schack.
Bara för att de allra flesta har tillgång till kameror, kanske framför allt då i sina mobiler så gör det dem i och för sig inte till fotografer, men jag förstår nog vad du menar.
Många fotograferar. En del har det som hobby. Några har det som yrke, andra som bisyssla. Somliga har kanske till och med talang för det. Svårt att avgöra vem som är fotograf.
Kanske är det så att den som anser sig vara fotograf är det, eller möjligen den som av andra anses vara det, eller helt enkelt bara klarar av att försörja sig på det.
Det kanske till och med räcker med att bli glad av att fotografera, eller att glädja andra människor med det:)
Allt gott!
//Morgan
Småmysigt med schacket i det svaga ljuset, nästan så man blir matt :)
Mvh/Gunte..
Var tvungen att dubbelkolla vilka platser kung och drottning skulle ha:)
Men brädet och pjäserna är vackra. Ett härligt visuellt spel om en går i närkamp med en kameralins. Just detta bräde var en gåva från farsan till min bror som gick bort i somras.
Första gången det packades upp i det här huset. Det var nog därför det blev lite mer värt att bevara. Behövs ju inte mycket ljus för att skingra mörkret;) Remi, om en så vill:)
Allt gott!
//Morgan